torsdag 2 oktober 2008
S
Jag vet inte vad jag ska göra för att du ska förstå. Jag har gjort vad jag kan, men du förstår ändå inte. Jag vill inte säga att jag snart ger upp, för det är inte vad jag vill. Men vad mer kan jag göra? När jag redan har försökt med allt. Jag vill kunna berätta för alla hur fina och roliga minnen vi har tillsammans, allt vi har gjort, hur mycket du betyder för mig, att vi alltid ställer upp för varandra precis som det ska vara. Men tyvärr så kan jag inte säga det. För då skulle jag ljuga. Det enda jag vill är att allting blir bra, så som det en gång i tiden var. Jag hoppas och ber att du ändrar dig. Främst för din egen skull. Jag hoppas verkligen. Snart har det gått 17 år, och dem åren glömmer man inte så lätt. Därför är det på tiden att allting ändras.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar